ATT KÄNNA SIG EXKLUDERAD…

Allmänt

Goodmorning mina vänner! 

Dagens tänkvärda är så tänkvärd….  Att vakna till storys som fladdrar förbi på telefonen med festligheter som du inte varit inbjuden till men som andra du umgås med varit på är allt annat än en skön känsla. Det är en hemsk känsla som väcker massor med frågor som inte alls fanns där precis då du vaknade. När du vaknade så var du fylld av förväntan inför den nya dagen, lycklig, harmonisk och sprudlande glad också öppnar du telefonen och verkligheten slår dig som ett slag i ansiktet. Vad gör man då för att hitta tillbaka till den harmoniska känslan? Förtränger man? Det är inte helt lätt oavsett vilken ålder man befinner sig i och vi är tillbaka där vi var i mitt inlägg häromdagen då jag skrev om att sociala medier inte alltid är en god idé.  Jag tänker att det bästa är att låta det vara och att möta dagen med ett smil.  Kill them med kindness liksom. Jag tror på det. Vad tror du på? Sen kan jag inte låta bli att påminna alla oss föräldrar om vilket ansvar vi också har i det här med vilka våra barn väljer att exkludera från sina kalas.  När du accepterar att ditt barn väljer bort några så väljer du samtidigt bort att ditt barn kommer att bli bjuden tillbaka av de som ditt barn inte bjuder in.

Jag och Johanna är i full gång med planeringen av hennes 13-års kalas och då är vi där igen: vilka ska bjudas? Vi har dessutom dilemmat att hon precis börjat i en ny klass med nya klasskompisar som hon inte lärt känna så bra ännu. Ska vi då bara köra på med hennes “gamla” vänner? eller bjuda alla de nya också?  Här förstår jag att alla tänker olika och väljer att göra olika men jag och Johanna är rörande överens om att alla självklart ska bjudas in!  För det finns inget bättre tillfälle att lära känna nya vänner på än på en fest!  och vi skulle aldrig någonsin komma på idéen att exkludera någon.  Jag kan faktiskt för mitt liv inte förstå varför vissa gör det? Det övergår mitt förstånd…. Och det är trist att jag ska bli påmind om det så ofta för det är många som vi bjuder som inte bjuder tillbaka… Där måste jag få skryta över hur fantastisk Johanna är. Trots att hon blir otroligt ledsen över att det finns de som inte bjuder in henne till sina kalas så bjuder hon ändå alltid de som inte bjuder henne också. Det tror jag faktiskt inte många skulle göra så därför vill jag lyfta fram henne som en BRA förebild ! 🙂

 

Min älskade Johanna med världens största hjärta. Hon ser alla, känner av alla, inkluderar alla och ger så mycket av sig själv till alla.  En fantastisk egenskap i en tid då många andra i hennes ålder stänger in sig med sin telefon på sitt rum… 

Nu fångar vi dagen och håller fast vid vår inre harmoni för vi kan tyvärr inte ändra på andra människor, men vi kan gå ut och föregå med gott exempel på hur vi önskar att andra ska vara!!! 🙂

Kramar & Kärlek!

Miss.G.

 

Kategori: Allmänt | 8 Comments

8 responses to “ATT KÄNNA SIG EXKLUDERAD…”

  1. Anna says:

    Johanna är verkligen helt fantastisk. Du med.

    Det känns så självklart vid första anblick, men jag finner ändå frågan komplex. Självklart vill jag inte att någon ska känna sig utanför. 50 elever i klassen. Femtio. För mig fungerar det inte att bjuda alla dem plus alla andra kompisar som inte går i samma klass/skola. Och att endast bjuda pojkar/flickor är absolut inte ett alternativ för oss, då närmsta vännerna både är pojkar och flickor.

    Skolan har som regel att inbjudningar ej får delas ut i skolan och att eleverna ej ska prata om kalas de ska på/har varit på i skolan. Varje termin har klassen födelsedagskalas för alla barn som fyller år den terminen Jan-juni firas på vårterminen och juli-dec firas under höstterminen. Alla familjer som har möjlighet köper en present för en förbestämd ungefärlig summa. Sen har vi kalas med ballonger, mat, tårta, lekar, disco, sång och presenter. Alla barn blir sedda. Alla får presenter. Såklart inte en perfekt lösning. Men bra nog känner tänker jag.

    Tycker dagligen man hör att någon blir besviken för att den ska hem till den efter skolan. Eller att a ska sova över hos b men inte frågat c. Så det gäller ju även det lilla i vardagen.

    Och ja, sociala medier är fantastiskt. Men även en tung börda för dagens unga. Och vuxna för den delen. Fler goda förebilder behövs.

    Finner ert synsätt och ert sätt att hantera situationen beundransvärd, och ja, jag kommer fortsättningsvis bära med mig detta. Tack!

    Ha en underbar dag! Kram

  2. Emma says:

    Heja Johanna! Så himla fint <3 Blev glad av detta och ja jag tror också man vinner på det. Håller med om att den hemska känslan av att känna sig exkluderad aldrig försvinner. Usch. Tänk om man kunde vara lite mer teflon och försöka strunta i den ☺️ Fokusera på bra grejer och saker man mår bra av istället. Blev som vanligt glad av denna blogg. Kram på er från en 35 åring i Gävle

  3. Anna says:

    Fint att alltid bjuda alla ! I längden har man låt alltid det tillbaka.

    Men jag kan tänka mig att ett av skälen att en del inte bjuder alla är ekonomiska. Och jag kan också tänka mig att en del även tackar nej till kalas för de har inte råd med present och där det skall överglänsas med vem som ger den häftigaste mest pyntade presenten. Visst kan fixa något eget men tyvärr finns kanske den tiden inte hos alla familjer t ex den ensamstående med tre barn.
    Tycker att kalashysterien ibland blir väl stor med teman häftiga grejer osv.

  4. Anna says:

    Jag håller med flera av ovanstående talare. Det är en komplex fråga.

    Alla har för det första inte den ekonomiska möjligheten att bjuda en hel eller halv klass.
    För det andra vet jag personligen att jag, som är högkänslig, inte orkar med den stimuli som det blir med 20-30 barn under ett kalas (och har själv aldrig stora kalas när jag själv fyller år). Därför skulle jag heller aldrig kräva av mina barn att ha stora kalas om de inte vill (de får välja själva från år till år hur de vill ha det).
    Så att man väljer att bjuda färre kan också handla om vad man orkar / mäktar med.
    Så det handlar inte om att vara bättre än någon annan utan kanske snarare vilka förutsättningar och möjligheter man har.

  5. Viktoria-pinkpastry says:

    Hon är så fin och omtänksam din Johanna, precis som sin mamma! Hoppas ni får ett toppen kalas! Kan tänka mig att det är fantastiskt trevligt att få vara er gäst, ni båda verkar va så omtänksamma och ha öga för detaljerna. Stor kram

  6. Elin says:

    Vi kjører samme som dere, ber heller for mange enn for få! Vil ikke at noen skal føle seg utenfor❤️ Har ikke festen hjemme, men finner lokaler i nærheten til ok pris. Aldri tema sånn at noen føler at de må investere i noe for å komme.

  7. Jessica says:

    Tyvärr så är det ju föräldrarna som gör/lär sina barn fel, min dotter har haft ett utanförskap i 6-7år. I hennes klass kunde man bjuda 11 av 13 tjejer ex, även om man försöker prata med föräldrar och i vårt fall samman kallade även skolan föräldrarna för att prata om det. Men det hjälpte tyvärr åndå inte……

  8. Linnea says:

    Jag tror främsta anledningen till att inte bjuda alla är platsbrist och ekonomi och inte för att man vill utesluta någon. Tror kanske det är viktigare i förskole/lågstadieåldern att ”bjuda alla”. Min tjej går i mellanstadiet och nu börjar kalasen bli mindre och mera personliga. Och flera har slutat ha kompiskalas nu i 11-12 års åldern. De som fortfarande har kalas bjuder oftast sina närmaste (2-5 st) blandat från klassen och utanför,och går på restaurang, bio exempelvis, eller har sleep over. Nu är min tjej 11 år och förstår,sedan ett par år att man inte kommer bli bjuden på allas kalas och hon har inga problem alls med det. Men vet att det var mer känsligt i förskoleåldern tex, då frasen: ”då får inte du komma på mitt kalas” användes ibland om någon var arg på någon och tvärtom, när man ville visa att man tyckte om någon då sades det: ”jag ska bjuda dig på mitt kalas.” Men jag håller med om att man inte bjuder alla tjejer i klassen förutom 1 eller 2. Men det är viktigt att våra barn vet att alla har inte plats eller ekonomi för 20 barn. Så blir man inte bjuden betyder det inte automatiskt att man blivit bortvald.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *