EN OPLANERAD PAUS.

God torsdag mina kära vänner!

Att ha en sjuk anhörig gör att dagarna flyter ihop och nu ser jag att jag skrev ett inlägg för  1 VECKA sedan som jag aldrig postade och på den vägen blev det…  Sen strulade dessutom tekniken en stund…   Men nu fungerar allt som det ska och jag vill säga att vi är otroligt glada och tacksamma för den vård pappa får där han är.  Problemet är att det är nya läkare varje vecka må-fre + jourläkare på helgen (det är så det är på kirurgen, det har ingenting med semester / sommar att göra), ingen kontinuitet bland sjuksköterskorna (de byter arbetslag i princip från dag till dag) och att de måste skriva in ett “preliminärt datum” för utskrivning i ett system som heter “Life Care” som kommunen går in och tittar i för att kunna planera eventuell vidare vård i hemmet / hemtjänst / korttidsboende / vård- omsorgs boende etc.   Detta preliminära datum skapar en sån enorm stress och osäkerhet både hos oss anhöriga och framför allt hos patienten som aldrig kan pusta ut och vara säker på om den ska vara kvar där den är nästa dag? eller om den ska förflyttas då?  Och med nya läkare följer nya datum och ny stress så det har varit lite turbulenta dagar men nu känner jag mig i alla fall (hyfsat) säker på att pappa kommer att få vara kvar precis där han är en stund till. But you n.e.v.e.r. know for sure…

Och torsdag idag och solen strålar och jag fyller år i morgon!  17:e september.  Det är något helt magiskt att ha sitt eget datum men jag måste erkänna att jag som fullkomligt har älskat att fylla år slutade att känna så förra året. Då tog det stopp. Ha, ha. Så fr.o.m. då pratar vi inte siffror längre. Vi säger bara att jag blir typ 38.  Om och om igen!

Nu lägger jag upp inlägget som jag skrev till er förra torsdagen. Mycket har som sagt hänt sedan då men det speglar lite den frustration det är att att få ny information från sjukhuset hela tiden.  Jag såg föresten en fin intervju med Eva Dahlgren på Nyhetsmorgon (TV4) i helgen där hon berättade att hon nyligen blev sjuk av oro för sin sjuka mamma. En dag så ramlade hon bara ihop och hamnade på sjukhus. Det säger en del om hur krävande process det är…

♥♥♥

God torsdag mina kära vänner! 

Det var inte bara tekniken som skapade problem igår… Jag fick dessutom besked om att min älskade pappa kommer att skrivas ut från sjukhuset i morgon – fredag – och det gav mig en CHOCK !!!  Jag besökte pappa igår och som statusen var då så hade han helt omöjligt klarat en förflyttning ut av sjukhuset…  Han var extremt trött, han hade för första gången – efter sin stora operation –  fått prova att äta lite fil (han har inte ätit vanlig mat på 12 (!) dagar) , han har dropp,  hans sond (slang genom näsan) hade tagits bort på morgon så man hade ännu inte sett resultatet av hur det gick? , han har – förutom att han är ny opererad – en lunginflammation som man informerade mig om att man inte kommer att checka upp något närmare… jag kan fortsätta hur långt som helst  men min poäng är att pappa absolut I-N-T-E , under några som helst omständigheter är klar för att lämna sjukhuset. Skickar man hem honom nu så är jag tyvärr 100% övertygad om att det inte kommer att gå bra…

Det känns som att vi är tillbaka till den gången då pappa skickades hem och sedan fick åka in – akut sjuk – 25 timmar senare. Det känns som att de nästan förväntar sig att det är så det kommer att bli men att det är så vården fungerar. Han får åka hem – “nytt” problem uppstår – han får åka in  – ny avdelning får ta hand om honom.

Istället för att tänka med hjärta och medmänsklighet och välja att behålla pappa på sjukhuset till man försäkrat sig, så gott som det nu går, att pappa kommer att klara sig då han lämnar.

Att läkaren kunde stå där vid pappas säng och informera mig och honom om att han ska hem på fredag är helt o-b-e-g-r-i-p-l-i-g-t och jag är så frustrerad nu att jag inte har ord. Avdelningen har telefontid nu kl. 14. Jag har ringt 25 gånger fram till nu kl. 14.36 och det är bara upptaget.

Och där – mitt i mitt inlägg om saken så kom jag fram på telefonen! Och jag hade dessutom turen att få prata med en sköterska som förstod mig och höll med mig 100% vilket var enormt befriande!!!  Tack gode gud för att det finns de som känner med och för sina patienter där ute.  Det är verkligen räddningen!  Nu hade de flyttat fram pappas utskrivsningsdatum (ni som känner till Life care systemet vet hur det här fungerar, sjukhuset sätter ett datum då de menar att patienten är medicinskt utskrivningsklar och då har kommunen 3 dygn på sig – fr.o.m. det datumet – att planera för hemkomst) till måndag vilket jag också anser är ALLT för tidigt (sköterskan höll med mig) men det är i alla fall bättre än fredag.  Så allt jag kan göra nu är att fortsätta att be för pappa och hålla alla tummar jag har för att han blir kvar där han är och får den vård han behöver.  Och till du E som svarade då jag ringde vill jag skicka mitt största och mest tacksamma : T.A.C.K. !!! Vården skulle behöva fler som dig!!!

♥♥♥

Himlen bjöd på magi då jag besökte pappa på sjukhuset igår.

Jag invigde ny slipover / väst från H&M och luftade en väska shoppad i Dubai för fler år sedan. 

På väg hem stoppade jag och köpte middagsmat och plötsligt hittar jag de mest magiska snitt hortensia. 

Jag fixade mina naglar häromdagen och det här var 2:a gången som jag var till den nya salong som jag bytte till i sommar efter att jag fick problem med mitt öga (och hon som driver salongen räddade mig genom att ta emot mig väldigt spontant) och jag kan verkligen varmt rekommendera Studio Jowa. Vi har inget samarbete men människor som ger ovanligt bra service förtjänas att uppmärksammas ! 

Sen var det ju en bonus att de vackra hortensia matchade min slipover / väst så perfekt! 

Kvällen avslutades med en middagsfavorit här hemma: spaghetti & köttfärssås. Jag äter “vanlig” spaghetti och min J Bucatini n.9. så fast vi bara är 3 i familjen så kokar jag alltid 2 olika pasta.  Och till maten så blev det ett glas kallt vitt på mig och som tur var så matchade även flaskan de nya blommorna. Ha, ha.  (detta vin är ett tips!)

 

Nu tar vi tillvara den här soliga och vackra torsdagen och om du vill se mer av vår Oslo resa + Johannas 15-års dag så ska du gå in på min insta story där jag äntligen är igång och lägger upp allt från våra magiska dagar. Och från hjärtat: FÖRLÅT för dålig uppdatering här på bloggen. Livet har inte varit helt som vanligt senaste tiden.

Önskar dig bästa dagen! 🙂

Var rädd om dig och dina!

P.S intervjun med Eva Dahlgren ligger uppe på TV4 play men går tyvärr inte att länka till… sök under “senaste klippen” på Nyhetsmorgon så hittar du den. Och hur BRA är inte den HÄR låten av Eva? Älskar den! 

Kramar & Kärlek!

Miss.G.

40
Kategori: Allmänt | 3 Comments

3 responses to “EN OPLANERAD PAUS.”

  1. Pia says:

    Måste vara extremt jobbigt att det byts läkare stup i kvarten. Tala om att det riskerar patientsäkerheten. Och förstår din frustration när man inte kan planera något och det sätts tidiga hemgångsdatum bara för att skjuta fram det. som sagt förstår att ni inte mår bra i detta men tänk att du har möjlighet och tid att tala för din pappa.
    Precis som du så älskar jag att göra “reklam” för de som ger den extra servicen utan att man blir ombedd om det. Så skön känsla at skriva ett positivt omdöme om ett företag där kundtjänst gjort det lilla extra.

  2. pia says:

    Glömde att skicka en för tidig födelsedagshälsning önskar dig en riktigt härlig dag med glitter !

  3. SE says:

    Stort Grattis på din dag! Massa kärlek till dig!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *