HAR MAN SAGT A SÅ…

Gooodmorning mina kära vänner! 

Ny vecka – nya samtal… Det känns som en mardröm att jag måste börja om med alla samtal till sjukhuset idag igen… För i den bästa av världar så hade pappa varit hemma med den bästa tänkbara vård nu. Istället blev han så dålig att jag trodde att han inte skulle överleva gårdagen… Det var den jobbigaste dagen i mitt liv.

Men jag måste hålla fokus på positiva tankar nu och vara stark för min familjs skull och fortsätta att kriga och kämpa för att min älskade pappa. Och har man sagt A så får man säga B brukar man ju säga så : det jag kämpade som allra mest för förra veckan var en vårdsäng men jag fick NEJ! av ALLA.  Sen kommer den första personalen från hemtjänsten hem till oss lördag eftermiddag (pappa har aldrig haft hemtjänst tidigare) och det första (!) hon säger, efter 2 sek. är : Men var är vårdsängen??? jag kommer inte att kunna utföra mitt jobb här.  Då brast det för mig.  För det var ju EXAKT det jag visste skulle hända men som ingen lyssnat på.

Som TUR var så blev hon lika upprörd som mig över saken och ringde direkt samtal men –  eftersom det var helg så skulle ingen kunna se på den saken förrän i veckan. Det var även det jag försökte förhindra då jag bönade och bad om att pappa skulle få komma hem på måndag (idag) istället för på lördag eftersom det är omöjligt att få tag i “rätt” personer på en helg om något skulle hända och 2 dygn kan kännas som en evighet när det krisar…

Så – idag ska jag skriva anmälningar och samtidigt kryssa alla fingrar jag har för att pappa kommer att ta sig igenom den här tuffa resan för att behöva åka in och ut av sjukhus kan ju knäcka vem som helst då det tar enormt på krafterna att förflyttas från säng till bår till ambulans till akuten till sjukhussäng till avdelning, kanske byta avdelning, ibland byta rum… 3 gånger på 3 veckor. Och var man inte förvirrad innan så blir man det i alla fall då när man är 85 år och riktigt dålig.

Sen vill jag skicka dagens ROS  till den fantastiska Maria från Hemtjänsten på Bergnäset och  distriktssköterskan Eva som hjälpte oss igår och till de fina killar från Hemtjänsen som besökte pappa under lördagskvällen och som sedan fick mötas av mig i dörren då de kom “till middag” igår utan att de fått någon information om att pappa var tillbaka på sjukhuset.  Ni är alla stjärnor!!! och jag är så enormt tacksam för den insats ni gjorde för pappa i helgen!!!

Jag vill även passa på att skicka världens största T.A.C.K. till Joshua & Axel, de sköterskor som tog hand om pappa på stroke avdelningen och som alltid fanns där och gav mig statusrapporter då jag önskade det. Det var GULD värt och för det är jag er båda evigt tacksam!!!

Nu blev det mycket fakta och lite feelgood här på morgon så det passar bra med ett bildregn från en av de dagar då jag och mina J åkte ut i skärgården för att tanka energi. Det var en magiskt vacker sommardag och så varmt att det kändes som att vi var på Mallis. Så – när sommaren inte blev som vi planerat, så får vi hålla fokus på fina dagar som dessa! 🙂

 

(bilder kommer – jag fick tfn…)

 

Önskar dig en riktigt fin start på veckan!

Var rädd om dig, njut din dag och fånga de lyckliga stunderna! Och tusen 1000 miljoner T.A.C.K. för all omtanke och kärlek ni skickat till mig i mitt förra inlägg. Det värmer ska ni veta!!!

Kramar & Kärlek!

Miss.G.

54
Kategori: Allmänt | 10 Comments

10 responses to “HAR MAN SAGT A SÅ…”

  1. Ulla-Britt says:

    Hej
    Har varit med om ungefär samma saker med min pappa för
    några år sedan
    Det jag ångrar är att jag inte skrev dagbok om alla händelser
    och otrevligt bemötande
    Hade gått vidare med det när man fick distans
    Man måste vara frisk o orka stångas med kommun o sjukvården
    Jag önskar dig massor av styrkekramar

    • gizmolina says:

      Så förfärligt trist att höra att du varit med om liknande saker… Jag känner verkligen med dig och skickar massor med kärlek din väg!!! Och ja, man måste vara frisk och orka för att stångas med kommun och sjukvården och så ska det absolut inte vara. Jag är i chock över hur äldre behandlas och nyss ringde min pappas fru och berättade att hemtjänsten fortsätter att komma 6 gånger under dagen idag för att de är så vana att den de ska besöka kommer hem igen från sjukhuset inom 24 timmar så de avbryter inte uppdraget utan fortsätter och där får hon stå, i den sorg hon är, och förklara allt för alla… Det är verkligen helt ofattbart.

      Sen är jag en person som antecknar precis allt , speciellt då jag ska återberätta saker vidare, så som tur är så har jag noteringar från samtliga samtal, vem jag pratat med, klockslag, vad de sagt osv och allt detta kommer att ligga till underlag för de anmälningar jag ska göra.

      Men – man ska som sagt orka ta tag i det också och just nu har jag egentligen nog med att bara ta mig igenom dagarna…

      Tusen miljoner TACK för din omtanke Ulla-Britt! Jag skickar massor med styrkekramar din väg också och önskar dig en riktigt fin dag! Stor varm kram!

  2. M says:

    Det är lätt att vara kritisk när man själv inte arbetar och har all tid i världen. Har själv befunnit mig på andra sidan övef 25 år tills det en dag tog stopp. Att befinna sig i mitten mellan stora besparingskrav, avdelningar som måste stängas på helgerna, stor personalbrist & dessutom möta förtvivlade anhöriga… det sliter sönder en till slut. Lögg din energi på rätt ställe och aktivera dig politiskt för att få till förändringar eller börja arbeta inom vården för att få en glimt hur verkligheten ser ut. Med vänlig hälsning,. m

  3. Ida says:

    Har tillbringat rätt mkt tid på Sunderby Sjukhus då mina föräldrar alltid åkte upp för varje sjuk släkting. Kunde inte förstå varför vi prompt skulle dit för ingifta morbröder etc, men nu som vuxen insert jag att det helt enkelt var för att de – som läkare & sjuksköterska – kunde argumentera sig till bättre vård då de vågade/kunde motivera krav. Vilket ju är helt vansinnigt! Stor eloge till dig som orkar kämpa & jag önskar din pappa allt gott!

  4. Som du svarade i en kommentar så antecknar du allt, jättebra.
    Gjorde detsamma då svärfar blev cancersjuk 2019, han har lite dåligt minne.
    Idag är han ok.
    Så bra kunna gå tillbaka till dessa anteckningar för omöjligt minnas allt.
    Finns mycket bra personal inom vård/hemtjänst.
    De får kämpa på speciellt i semestertider.
    Önskar dig en så bra dag som möjligt.
    KRAMAR

  5. Miann says:

    Upplevde samma sak med både min mamma & pappa i Luleå. Verkar vara viktigt för Luleå kommun att snabbt få hem sina sjuka då sjukhusplatser är dyrt… Min mamma fick också åka hem en lördag och sedan snabbt tillbaka till sjukhuset. Pappa fick åka hem under en helg & ingenting var förberett under helgen… Sorgligt… Bra att du tar upp detta din blogg för fler behöver förstå hur läget är. Jo, Luleå fick Facebook-hallarna men vad genererar de? Var är pengarna till åldringsvården & till undersköterskorna? Sjuksköterskorna har fått sitt, nu är det dags för undersköterskorna!

    • Tina says:

      Vad har Luleås sjuksköterskor fått? Är det läge att byta stad och arbetsplats?

      • Miann says:

        Sjuksköterskorna har bra löner + bra OB-ersättning i nivå med utbildning (3,5 år) och ansvar. Jag känner flera sjuksköterskor & de kan ju inte ha en lön i nivå med läkare. Känner att sjuksköterskorna gnäller mycket… Nu är det dags att satsa på undersköterskorna!

        • Tinq says:

          Vad synd att du upplever sjuksköterskor som gnälliga. Walk a mile in their shoes… på mitt jobb är alla specialistsjuksköterskor med minst 15 år i yrket. vi har ungefär 60 000 kvar för att komma upp i läkarnas löner och 3-4000 ner till undersköterskornas löner. Jag skulle lätt jobba som för den lönen men får inte byta tjänst på jobbet. Men nu släpper jag den diksussionen för att lämna plats åt A-S och hennes inlägg.

  6. pia says:

    Så härligt att du stött på härlig personal som ger dig den uppbackning du behöver

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *