NÄR LIVET HÄNDER…!

Allmänt

God torsdag mina kära bloggvänner! 

Jag och Johanna reste till Oslo från Luleå i måndags efter de mest festliga dagarna och det var så fantastiskt härligt att få mötas av ett grönskande Oslo med magiskt vackra körsbärsträd i full blom!  Min tisdag var fylld av to do´s  och listan var så lång att jag fortsatte med den under onsdagen.  Plötsligt ser jag att min mamma har ringt så jag försöker att ringa upp henne men får inget svar… jag fick direkt en dålig känsla och när jag hade försökt att ringa i ett par timmar så ringer hon upp till slut, från sjukhuset. Så lång historia kort – jag  bokade omgående en flygbiljett upp till Luleå och 4 timmar senare så körde JIG mig till flygtåget.  Jag hade väldigt kort tid mellan mina flyg på Arlanda p.g.a. att vi fick sitta kvar säkert 25 min ombord på flyget p.g.a. ett åskoväder (ny regel på Arlanda : om det går åska inom 5 km från Arlanda så får ingen markpersonal gå ut och jobba som en säkerhets åtgärd , så inte blixten kan slå ner på dom) så – jag fick TOK skynda mig bort till Luleå flyget på Gate F30 och det bidrog till att mitt bagage inte kom med samma flyg som mig. Så stooor cred till personalen på Luleå Flygplats som fixade en express leverering av min resväska efter sista flighten strax efter kl. 23 igår kväll. Det sätter jag enormt stor pris på !!!

Och idag har jag varit på sjukhuset hos min älskade mamma, jag är bara hemma en stund nu och sen ska jag åka tillbaka ut dit igen. Efter all dålig erfarenhet som jag tyvärr fick uppleva då min kära pappa blev sjuk så är det som att allt rullas upp framför mig på nytt… trots att det var en helt annan situation… för sjukhuset är samma, vägen dit är samma, alla samtal är samma osv… Och därför tappade jag det helt igår då jag försökte att kontakta akutmottagningen för att få information om mammas status. Jag ringde i 4 (!) timmar, blev bortkopplad, felkopplade, fick besked av de i växeln på sjukhuset att de inte kunde komma fram till akuten p.g.a. att de var upptagna i telefon , en gång hade de kommit med en notis till min mammas mann att han skulle ringa mig?! och så där höll det på, time efter time… Förstå min extrema oro!  Till slut – efter att jag tappat det helt – så blir jag kopplad till en chef som inte heller svarar i telefon så allt slutade med att jag fick prata med chefen för akutmottagningen och då fick jag – tack gode gud – lite information om mamma av henne. ♥♥♥

Jag vet inte om det var det där samtalet med chefen som bidrog men idag då jag besökte mamma så fick vi ett långt otroligt värdefullt samtal med läkaren på avdelningen.  En läkare som satte sig ner, förklarade tydligt, tog sig tid, ingav ett lugn och som tack gode gud ska vara på plats flera dagar i sträck (ofta är det olika läkare varje dag). Kan bara hoppas av hela mitt hjärta att det fortsätter så.

Livet… det här påminner oss om att vi ska svara när någon nära och kär ringer, att vi ska vara rädda om varandra, att vi ska fånga dagen och att vi ska vara tacksamma för varje ögonblick för livet är så skört.

76
Kategori: Allmänt | 6 Comments

6 responses to “NÄR LIVET HÄNDER…!”

  1. Nina says:

    ❤️

  2. Alla mina tankar till dig/er.
    Kramar.

  3. Lilly says:

    Kära du, vad många tråkiga saker som händer. Det är ofta så men ledsamt att läsa.

  4. Frida Prydz says:

    Finaste Anna-Stina. Jag är så ledsen över att din fantastiska mamma behöver läkarvård och hoppas innerligt att hon blir bra snart igen. Skickar massor av kärlek till er alla! <3

    • L says:

      ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️Jag hoppas verkligen att allt kommer bli bra med din fina mamma❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Leave a Reply to Nina Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *